Strålar

Under flitens lampa hon äntrade sin scen
För at fälla masken från ämnen fördömda
Och bryta förtrollningen hos dessa strålninsfenomen
Som bor och verkar i det gömda

Med mödans åror på en obruten ocean
Av omvärldens passivitet
Beseglade hon materialens mystiska karavan
Men vindflöjeln pekandes mot osynlig radioaktivitet

Sinnet brann av förundren och oförställd passion
När mörkret upplystes av isoleret radium
Dock tärde dessa studier som den ytterste erosion
Och lidelsen blev ett lidande i cellarnes rum

Uppbyggnad egenskap och omvandling
Är orden som ekar i din livshandling

Marie Curie; din ande är fri
Från ouppfyllda drömmar
Do tog kemi till radiologi
I alfapartiklarnas strömmar
Marie Curie; din strävan i
Att förädla experimentens metoder
Skapade en helt nya akademi
Och du blev dess ledstjärna och moder